MONITORN - SKÄRMEN
MONITOR - DISPLAY - SCREEN

<< TILLBAKA TILL INDEX


- Att reparera sin monitor -

Stäng av strömmen och koppla ur strömsladden.

Du behöver:
- en multimeter (finns på Biltema)
- bits / mejselsats
- en pall att lägga monitorn face-down på mjukt underlag

Oscilloskop behövs inte om man inte vill kolla enstaka vågformer från V-kretsen eller topp-till-topp värden i vissa sammanhang. Komponenter är förhållandesvis billiga med undantag HS-trafon / "flybacken", så det är bara och köpa på sig och ha lite i reserv.

Först en översikt bakifrån på en vanlig "arkadmonitor" på 80 och 90 talet, i detta fall en Hantarex MTC9000 monterad i sin ram från fabriken:

Man kollar alltid säkringen först.

En reparation av monitorn kan omfatta allt från byte av säkring till byte av kondingar till total återställning av precis allt i monitorn. Vanligast är att man byter ut elektrolytkondensatorerna, dom vanligaste problemen med monitorer och nätagg är just elektrolytkondingarna. Att "byta kondingarna" bör således inte ses som reparation utan snarare ett underhåll.

För att komma åt och meka måste man plocka ut monitorn ur sitt kabinett, och oftast också separera chassi och nackkort från CRT. Men innan man gör något bör man för säkerhets skull ladda ur CRT, den kan hålla kvar några tusen Volt ganska länge.

Urladddning av CRT-
Det första man bör göra medans monitorn sitter i kabbet, eller CRT sitter i sin ram, är att ladda ur CRTn. Gör man inte det finns risk för stöt om man kommer åt anod-hålet (det hålet som 'gummiproppen' sitter fast i). Ofta laddar CRT ur av sig själv, men ibland håller den kvar spänningen lång tid. I vissa fall kan det bildas spänning av sig självt i CRT när den bara står på hyllan.

Det enklaste sättet att ladda ur CRT är att använda en vanlig flatmejsel, linda fast en tjockare sladd kring dess metalldel, och tillfälligt fästa den andra änden i 'daggen' (Aquadag), den konduktiva grafityta på CRTs baksida. För in mejseln under gummiproppen tills det tar stopp eller säger 'klick'.

För att minska gnistan vid urladningen så kan man använda ett motstånd värde 10kOhm typ 1W i serie. Annars kan det smälla rätt så högt, men smällen är inte farlig.

Upprepa åtminstonne 4-5 ggr för att ladda ur helt.

Separering av chassit och nackkort från CRT - Chassit i sig håller inga spänningar längre än att dom stora fliterkondingarna kan hålla kvar lite spänning. Men dom laddas oftast ur när man stänger av monitorn.

Lossa på nackkortet från CRT. Detta kan sitta limmat med silikon så en vass kniv kan vara användbar. Se till att varsamt lossa på GND-sladden som sitter mellan CRT och nackkort. Denna jordkabel kan sitta fast med kabelsko eller vara fastlödd. Är den fastlödd på kortet kan den troligtvis lossas från den blottade jordflätan som sitter spänd kring CRT. Kolla det först så du inte löder av något i onödan.

Nackkortet sitter alltid permanent förbundet med chassit, även om det finns löstagbara kontakter för vissa sladdar så sitter alltid fokus-ledaren och G2 fast mellan HS-trafo och nackkort. Dessa kablar måste lödas av om nackkortet ska frigöras helt från HS-trafon.

Yoke-flätan (fyra sladdar ofast i samma kontakt) och degaussflätan (två sladdar alltid i samma kontakt) tas försiktigt loss från chassit. Tänk på att chassit kan vara sprött pga värme, så känn försiktigt hur hårt du kan dra i kontakterna. Använd andra handens fingrar som stöd.

Chassit skruvas loss från eventuell ram efter att man lossat samtliga sladdar som är kopplade mellan chassi och CRT. Degauss och yoke är alltid i kontakter, men anoden måste lossas med en flatmejsel efter CRT laddats ur. Lyft på gummiproppen aningens så att du ser hullingarna som är fasthakade i hålet i glaset. Kör in flatmejseln så att du trycker in ena hullingen samtidigt som du bänder uppåt så att ena hullingen går ur hålet. Med andra hullingen kvar i hålet är det oftast lätt att dra ur gummitproppen.

Hantering av chassikortet -
Hantera chassit varsamt. Det är tunnare och mer ömtåligt än ett digitalt kretskort, och det håller större och tyngre komponenter. Vibrationer under frakt av kabinett kan skada chassit, t ex kan en duns bryta av HS-trafon från kretskortet.

Vanliga problem är att banor lossnar och knäcks, då får man patcha med sladdar eller i värsta fall slänga chassit. En HS-trafo som slitits loss från kortet eller som av någon anledning inte längre kan fästas på chassit bör anses som farlig. Ett chassi som inte håller ihop är extremt farligt.

Rengöring av chassi och CRT - Man kan diska chassit, det är ingen fara så länge man torkar det ordentligt efteråt. En förutsättning för att göra ett bra jobb är att se vad man pysslar med, samt vill man kunna använda sina verktyg normalt utan att behöva diska dessa sedan, eller behöva tänka på att torka av händerna varje gång man tagit i ett smutsigt chassi.

Bara fyll på diskhon med varmvatten och diskmedel och sänk ner chassit med nackkort. Använd en målarpensel för att komma åt mellan komponenter och i skrymslen. Skölj i rent vatten och låt torka över en dammsugare nån timme, eller utomhus i solsken, eller bara inomhus fast då får man vänta nån dag eller två innan man kör på ström igen.

CRT rengörs lättast med vanlig disktrasa och svamp. Men låt 'daggen' på baksidan sitta kvar. Man kan torka av lätt med fuktig trasa, men aldrig skrubba för då lossnar daggen och CRT blir värdelös.

Byte av kondignar-
Har man ett färdigt "cap-kit" så är halva jobbet klart. Annars måste man först göra en översikt av alla kondingar på chassit och sen sitta och handla kondingar och välja eventuella alternativ med allt vad det innebär. Kunskap om vad som utgör en bra konding är viktig. Låg ESR och hög temperaturtålighet är en av egenskaperna man letar efter, liksom hög tålighet av rippelström är önskvärt.

Markera med tjock tushpenna dom gamla kondingarna såslipper man förväxla dom gamla kondingarna med dom man redan bytt när man sedan sitter och jobbar. Sug bort lodet under kondingen på undersidan av kortet, eventuellt värm lite på benen under och samtidigt vicka försiktigt på kondingen, då lossnar den.

Nya kondingar placeras ovanifrån, notera polariteten, och sist böj benen något på undersidan, sen löder man fast kondingen. Klipp av översjkuktande ben före eller efter lödningen, det spelar ingen roll. Installera kondingarna antingen en i taget eller i små gäng med lika kondingar så går jobbet fortare och man behöver inte vända på chassit så många gånger.

Byte av transistorer och integrerade halvledarkretsar - Har man fastställt att problemet beror på t ex V-kretsen eller något transistorrelaterat, se avsnitt "Vanliga fel på monitorn", så gäller liknande monteringssätt som för kondignar, med undantag stor noggranhet för placering av isolerande mellanlägg eller applicering av kylpasta.

Förutom smådioder och småtransistorer som utgör en del i RGB för-förstärkningen, eventuellt signalpolariseringen, och lite annat smått så har en monitor ett fåtal större halvledare att tänka på:

* HOT, horisontaltransistorn. Pajar HS-trafon så kan denna också paja. Denna är annars rätt så hållbar. Sitter mot ett kylelement nära HS-trafon.

* RGB-transistorerna på nackkortet, dessa är sista steget innan katoderna i CRT. Dom kan sitta ensamma eller i par, vilket då blir totalt 6 stycken. Pajar en sådan blir katoden/färgen den styr maximerad. Tex "helt röd skärm". Dessa sitter oftast utan kylelement tillsammans med var sitt motstånd av något högre effekt.

* Vertikalkretsen. En flerbent större halvledarkrets som ska sitta emot kylelement. Det finns många sorter och fabrikat. På Hantarex MTC 9000 heter den TDA 1670A.

* Horisontal kombination. I dom flesta fall en 16-bent IC-krets.

Eftersom en monitors design och ihopsättning varierar mellan fabrikaten med avseende till komponenter och storlekar på CRT så varierar också spänningen monitorn drivs med. Med detta menas inte matningsspänningen utan dess interna driftspänning, kallad "+B".

Även om vi matar en monitor med 90 till 240 V AC så regleras den spänningen ombord på chassit efter att den likriktats till ett antal andra spänningar, bl a ofta 12V, och så +B som kan vara allt mellan 115 till 140 V DC beroende på vilken monitor det handlar om. (Kolla i manualen för just din monitor vilken +B är.) Samt efter HS-trafon till ett ytterligare antal spänningar varav EHT (Extreme High Tension) är kilovolten, normalt mellan 15000-25000 Volt, och kopplas till Andra Anoden - även känd som "gummiproppen".

Nätdelen på chassit består således vanligtvis av en (ibland två) tydligt större filterkondingar, en likriktare, eller fyra stycken märkbart större dioder, och här sitter även PTC-motståndet (oftast en mindre trebent klump) som förser degauss-slingan med spänning dom första sekunderna efter påslag. Ett eller flera effektmotstånd finns också i denna del av chassit. Hur som helst så är dom kritiska komponenterna följande:

* Filterkondingen, större och väl synlig

* Likriktardioderna / bryggan / likriktarkretsen

* Reglertransistorn

Byter man, eller bekräftar funktion genom mätning, samtliga dessa tre ovan nämnde komponenter så brukar +B hoppa igång om inte något mindre motstånd eller diod i området synligt brännts sönder. Så kolla alltid efter visuella skador först.

Om man kan mäta upp sin +B men monitorn fortfarande är 'död', så misstänker man HOT och / eller HS-trafo. Är V-kretsen defekt så kan monitorn i många fall köra igång fast med en vit linje på tvären över skärmen, eller så visas intressanta fenomen i storleksuppdelningen i höjdledd, eller ibland bara svart skärm. I samband med V-kretsproblem, eller dålig HS-trafo, är det också vanligt att något av dom större motstånden som sitter omkring där bli ovanligt varma och lukta bränt. Så var alltid beredd att slå av monitorn när man kör första påslaget efter reparation.

Sedan alla dessa halvfel, glapp och sporadiska hopp i bilden:
Att kolla potentiometrar, mekaniska reglage och kontakter innan något annat på chassit kollas behövs nog inte nämnas, en pot kan vara sliten eller sitta dåligt i kretskortet pga frekvent användning. En fastlödd sladd kan ha böjts för många gånger och börjat gå av, ofta kring sin terminal/fäste. Byt ut hela sladdar och pottar, det lönar sig.

Kolla under chassit att lödningarna ser OK ut, dvs inga matta fula spruckna tennklumpar eller förkolnade fläckar. Bättring av lödningar kan tillfälligt lindra problemet men är sällan en permanent lösning. Att det blir varmt är normalt men när saker börjar bli för varma så bör man kolla kondingarna omkring. Efter byte till nya kondingar ska elektroniken gå stabilt. Men se också till att samtidigt bättra på just lödningar som ser ut att ha släppt eller överhuvudtaget ser tveksamma ut.

Kom ihåg; det inte alltid man visuellt ser på chassit vad felet är, så lyssna på monitorn, t ex om HS 'sprakar' vid påslag, känn om skärmen blir statiskt laddad, titta i nacken om den har glöd, lukta på chassit om du känner något bränt, och ta reda på var du mäter +B på ditt chassi så att spänningen är i specs. En felaktig +B kan potentiellt orsaka alla möjliga fenomen från svag bild till tydliga synkfel. Läs manualen, titta på skärmen och notera fenomenen för att kunna beskriva symptomen tydligt.

Detta är det grundläggande inom CRT-TV och CRT-monitor reparation.

<< TILLBAKA TILL INDEX