|
MONITORN - SKÄRMEN
MONITOR - DISPLAY - SCREEN
- Att
reparera sin monitor -
Stäng av strömmen
och koppla ur strömsladden.
Du behöver:
- en multimeter (finns på Biltema)
- bits / mejselsats
- en pall att lägga monitorn face-down på mjukt underlag
Oscilloskop behövs inte om man inte vill kolla enstaka vågformer
från V-kretsen eller topp-till-topp värden i vissa sammanhang.
Komponenter är förhållandesvis billiga med undantag HS-trafon
/ "flybacken", så det är bara och köpa på
sig och ha lite i reserv.
Först en översikt bakifrån på en vanlig "arkadmonitor"
på 80 och 90 talet, i detta fall en Hantarex MTC9000 monterad i
sin ram från fabriken:
Man kollar alltid
säkringen först.
En reparation av monitorn kan omfatta allt från byte av säkring
till byte av kondingar till total återställning av precis allt
i monitorn. Vanligast är att man byter ut elektrolytkondensatorerna,
dom vanligaste problemen med monitorer och nätagg är just elektrolytkondingarna.
Att "byta kondingarna" bör således inte ses som reparation
utan snarare ett underhåll.
För att komma åt och meka måste man plocka ut monitorn
ur sitt kabinett, och oftast också separera chassi och nackkort
från CRT. Men innan man gör något bör man för
säkerhets skull ladda ur CRT, den kan hålla kvar några
tusen Volt ganska länge.
Urladddning av CRT- Det första man bör göra medans
monitorn sitter i kabbet, eller CRT sitter i sin ram, är att ladda
ur CRTn. Gör man inte det finns risk för stöt om man kommer
åt anod-hålet (det hålet som 'gummiproppen' sitter fast
i). Ofta laddar CRT ur av sig själv, men ibland håller den
kvar spänningen lång tid. I vissa fall kan det bildas spänning
av sig självt i CRT när den bara står på hyllan.
Det enklaste sättet att ladda ur CRT är att använda en
vanlig flatmejsel, linda fast en tjockare sladd kring dess metalldel,
och tillfälligt fästa den andra änden i 'daggen' (Aquadag),
den konduktiva grafityta på CRTs baksida. För in mejseln under
gummiproppen tills det tar stopp eller säger 'klick'.
För att minska gnistan vid urladningen så kan man använda
ett motstånd värde 10kOhm typ 1W i serie. Annars kan det smälla
rätt så högt, men smällen är inte farlig.
Upprepa åtminstonne 4-5 ggr för att ladda ur helt.
Separering
av chassit och nackkort från CRT - Chassit i sig håller
inga spänningar längre än att dom stora fliterkondingarna
kan hålla kvar lite spänning. Men dom laddas oftast ur när
man stänger av monitorn.
Lossa på nackkortet från CRT. Detta kan sitta limmat med silikon
så en vass kniv kan vara användbar. Se till att varsamt lossa
på GND-sladden som sitter mellan CRT och nackkort. Denna jordkabel
kan sitta fast med kabelsko eller vara fastlödd. Är den fastlödd
på kortet kan den troligtvis lossas från den blottade jordflätan
som sitter spänd kring CRT. Kolla det först så du inte
löder av något i onödan.
Nackkortet sitter alltid permanent förbundet med chassit, även
om det finns löstagbara kontakter för vissa sladdar så
sitter alltid fokus-ledaren och G2 fast mellan HS-trafo och nackkort.
Dessa kablar måste lödas av om nackkortet ska frigöras
helt från HS-trafon.
Yoke-flätan (fyra sladdar ofast i samma kontakt) och degaussflätan
(två sladdar alltid i samma kontakt) tas försiktigt loss från
chassit. Tänk på att chassit kan vara sprött pga värme,
så känn försiktigt hur hårt du kan dra i kontakterna.
Använd andra handens fingrar som stöd.
Chassit skruvas loss från eventuell ram efter att man lossat samtliga
sladdar som är kopplade mellan chassi och CRT. Degauss och yoke är
alltid i kontakter, men anoden måste lossas med en flatmejsel efter
CRT laddats ur. Lyft på gummiproppen aningens så att du ser
hullingarna som är fasthakade i hålet i glaset. Kör in
flatmejseln så att du trycker in ena hullingen samtidigt som du
bänder uppåt så att ena hullingen går ur hålet.
Med andra hullingen kvar i hålet är det oftast lätt att
dra ur gummitproppen.
Hantering av chassikortet - Hantera chassit varsamt. Det är tunnare
och mer ömtåligt än ett digitalt kretskort, och det håller
större och tyngre komponenter. Vibrationer under frakt av kabinett
kan skada chassit, t ex kan en duns bryta av HS-trafon från kretskortet.
Vanliga problem är att banor lossnar och knäcks, då får
man patcha med sladdar eller i värsta fall slänga chassit. En
HS-trafo som slitits loss från kortet eller som av någon anledning
inte längre kan fästas på chassit bör anses som farlig.
Ett chassi som inte håller ihop är extremt farligt.
Rengöring av chassi och CRT - Man kan diska chassit, det är
ingen fara så länge man torkar det ordentligt efteråt.
En förutsättning för att göra ett bra jobb är
att se vad man pysslar med, samt vill man kunna använda sina verktyg
normalt utan att behöva diska dessa sedan, eller behöva tänka
på att torka av händerna varje gång man tagit i ett smutsigt
chassi.
Bara fyll på diskhon med varmvatten och diskmedel och sänk
ner chassit med nackkort. Använd en målarpensel för att
komma åt mellan komponenter och i skrymslen. Skölj i rent vatten
och låt torka över en dammsugare nån timme, eller utomhus
i solsken, eller bara inomhus fast då får man vänta nån
dag eller två innan man kör på ström igen.
CRT rengörs lättast med vanlig disktrasa och svamp. Men låt
'daggen' på baksidan sitta kvar. Man kan torka av lätt med
fuktig trasa, men aldrig skrubba för då lossnar daggen och
CRT blir värdelös.
Byte av kondignar- Har man ett färdigt "cap-kit" så
är halva jobbet klart. Annars måste man först göra
en översikt av alla kondingar på chassit och sen sitta och
handla kondingar och välja eventuella alternativ med allt vad det
innebär. Kunskap om vad som utgör en bra konding är viktig.
Låg ESR och hög temperaturtålighet är en av egenskaperna
man letar efter, liksom hög tålighet av rippelström är
önskvärt.
Markera
med tjock tushpenna dom gamla kondingarna såslipper man förväxla
dom gamla kondingarna med dom man redan bytt när man sedan sitter
och jobbar. Sug bort lodet under kondingen på undersidan av kortet,
eventuellt värm lite på benen under och samtidigt vicka försiktigt
på kondingen, då lossnar den.
Nya kondingar placeras ovanifrån, notera polariteten, och sist böj
benen något på undersidan, sen löder man fast kondingen.
Klipp av översjkuktande ben före eller efter lödningen,
det spelar ingen roll. Installera kondingarna antingen en i taget eller
i små gäng med lika kondingar så går jobbet fortare
och man behöver inte vända på chassit så många
gånger.
Byte
av transistorer och integrerade halvledarkretsar - Har man fastställt
att problemet beror på t ex V-kretsen eller något transistorrelaterat,
se avsnitt "Vanliga fel på
monitorn", så gäller liknande monteringssätt
som för kondignar, med undantag stor noggranhet för placering
av isolerande mellanlägg eller applicering av kylpasta.
Förutom smådioder och småtransistorer som utgör
en del i RGB för-förstärkningen, eventuellt signalpolariseringen,
och lite annat smått så har en monitor ett fåtal större
halvledare att tänka på:
* HOT, horisontaltransistorn. Pajar HS-trafon så kan denna också
paja. Denna är annars rätt så hållbar. Sitter mot
ett kylelement nära HS-trafon.
* RGB-transistorerna
på nackkortet, dessa är sista steget innan katoderna i CRT.
Dom kan sitta ensamma eller i par, vilket då blir totalt 6 stycken.
Pajar en sådan blir katoden/färgen den styr maximerad. Tex
"helt röd skärm". Dessa sitter oftast utan kylelement
tillsammans med var sitt motstånd av något högre effekt.
* Vertikalkretsen.
En flerbent större halvledarkrets som ska sitta emot kylelement.
Det finns många sorter och fabrikat. På Hantarex MTC 9000
heter den TDA 1670A.
* Horisontal
kombination. I dom flesta fall en 16-bent IC-krets.
Eftersom
en monitors
design och ihopsättning varierar mellan fabrikaten med avseende till
komponenter och storlekar på CRT så varierar också spänningen
monitorn drivs med. Med detta menas inte matningsspänningen utan
dess interna driftspänning, kallad "+B".
Även om vi matar en monitor med 90 till 240 V AC så regleras
den spänningen ombord på chassit efter att den likriktats till
ett antal andra spänningar, bl a ofta 12V, och så +B som kan
vara allt mellan 115 till 140 V DC beroende på vilken monitor det
handlar om. (Kolla i manualen för just din monitor vilken +B är.)
Samt efter HS-trafon till ett ytterligare antal spänningar varav
EHT (Extreme High Tension) är kilovolten, normalt mellan 15000-25000
Volt, och kopplas till Andra Anoden - även känd som "gummiproppen".
Nätdelen på chassit består således vanligtvis
av en (ibland två) tydligt större filterkondingar, en likriktare,
eller fyra stycken märkbart större dioder, och här sitter
även PTC-motståndet (oftast en mindre trebent klump) som förser
degauss-slingan med spänning dom första sekunderna efter påslag.
Ett eller flera effektmotstånd finns också i denna del av
chassit. Hur som helst så är dom kritiska komponenterna följande:
* Filterkondingen, större och väl synlig
* Likriktardioderna / bryggan / likriktarkretsen
* Reglertransistorn
Byter man, eller bekräftar funktion genom mätning, samtliga
dessa tre ovan nämnde komponenter så brukar +B hoppa igång
om inte något mindre motstånd eller diod i området synligt
brännts sönder. Så kolla alltid efter visuella skador
först.
Om man kan mäta upp sin +B men monitorn fortfarande är 'död',
så misstänker man HOT och / eller HS-trafo. Är V-kretsen
defekt så kan monitorn i många fall köra igång
fast med en vit linje på tvären över skärmen, eller
så visas intressanta fenomen i storleksuppdelningen i höjdledd,
eller ibland bara svart skärm. I samband med V-kretsproblem, eller
dålig HS-trafo, är det också vanligt att något
av dom större motstånden som sitter omkring där bli ovanligt
varma och lukta bränt. Så var alltid beredd att slå av
monitorn när man kör första påslaget efter reparation.
Sedan alla dessa halvfel, glapp och sporadiska hopp i bilden:
Att kolla potentiometrar, mekaniska reglage och kontakter innan något
annat på chassit kollas behövs nog inte nämnas, en pot
kan vara sliten eller sitta dåligt i kretskortet pga frekvent användning.
En fastlödd sladd kan ha böjts för många gånger
och börjat gå av, ofta kring sin terminal/fäste. Byt ut
hela sladdar och pottar, det lönar sig.
Kolla
under chassit att lödningarna ser OK ut, dvs inga matta fula spruckna
tennklumpar eller förkolnade fläckar. Bättring av lödningar
kan tillfälligt lindra problemet men är sällan en permanent
lösning. Att det blir varmt är normalt men när saker börjar
bli för varma så bör man kolla kondingarna omkring. Efter
byte till nya kondingar ska elektroniken gå stabilt. Men se också
till att samtidigt bättra på just lödningar som ser ut
att ha släppt eller överhuvudtaget ser tveksamma ut.
Kom ihåg;
det inte alltid man visuellt ser på chassit vad felet är, så
lyssna på monitorn, t ex om HS 'sprakar' vid påslag, känn
om skärmen blir statiskt laddad, titta i nacken om den har glöd,
lukta på chassit om du känner något bränt, och ta
reda på var du mäter +B på ditt chassi så att spänningen
är i specs. En felaktig +B kan potentiellt orsaka alla möjliga
fenomen från svag bild till tydliga synkfel. Läs manualen,
titta på skärmen och notera fenomenen för att kunna beskriva
symptomen tydligt.
Detta är det grundläggande inom CRT-TV och CRT-monitor reparation.
<<
TILLBAKA TILL INDEX
|
|
