|
<<
TILLBAKA TILL INDEX
(ÖVERKURS) De första två varianterna accepterar 1-3 Volt topp till topp styrka på RGB signalen. Den tredje, VGA, kör med 0,7 Volt (tt). Detta medför att om man vill "interlace:a" /visa en VGA signal på en 15 kHz monitor måste signalen även förstärkas med en op-amp (operationsförstärkare) till minst 1,5V (tt). Annars blir bilden alldeles för mörk. En tri-synk accepterar alla dessa tre frekvenser samt förstärker VGA signalen. Ytterligare monitortyper finns som färg eller svartvita XY-vektormonitorer till bl.a Atari's äldre vektorspel. Dessa fungerar ungefär som oscilloskop fast med push/pull förstärkare som styr elektronstrålen åt fyra håll, men det är en annan historia. 1. 15 kHz Low resolution CGA - Den vanligaste monitorn fram till år 1999 var 15 kHz (low-res, CGA). Upplösning: 320 x 256 pixlar vanligtvis. 1-3 Volt tt (top till top) styrka på RGB signalen. Det var inte alltid att monitorn klarade av synkarna ändå. Vissa monitorer klarade endast av t.ex negativ/ positiv synk, man var alltså tvungen att "modda" sin monitor om den inte kunde "synka" med spelets signal på rätt sätt. Detta kontrades ganska snart av tillverkarna, och ställbara monitorer kom ut på marknaden. 2. 25 kHz Medium resolution EGA. Den parallellt existerande men ovanliga 25 kHz (medium-res, EGA) monitorn användes av ett antal intressanta spel från bla Atari under 80-talet. Super Sprint var ett av dom spelen med 512 x 387 pixlars upplösning. Senare blev 25kHz standard bara en övergångsfas till det senaste formatet, VGA. Under en period tillverkades det monitorer med "dual-scan" funktion eller "dual-synk", dvs man kunde visa både 15 & 25 kHz spel på samma monitor. Användes mycket bla av Sega i "Model 1, 2, 3" spel i början & mitten av 90-talet. (Namco stannade kvar på 15 kHz fast med "interlacing", som en TV-bild, alltså dubbel upplösning men linjerna visas varannan uppdatering). 3. 31,5 kHz High resolution VGA - Det sedan år 2000 vanligaste formatet är 31.5 kHz (high-res, VGA). Bilden har 640 x 480 pixlars upplösning (som PC) och används mest av Sega nuförtiden till dom nyare systemen som Naomi, Tri-Force och Chihiro. Det tillverkas nu också "tri-synk" -skärmar som klarar att automatiskt anpassa frekvensen till signalen. Dessa "tri-synkar" är alltid att rekommendera för säker kompatibillitet med de flesta spel. Dom brukar ha 2 ingångar, en vanlig RGB (1-3 Vtt) & en VGA (0.7Vtt). Till VGA ingången kan en vanlig PC med fördel anslutas OM den körs i 640x480 uppl. CGA
= Color Graphics Adapter Även om alla monitorer har ingångar för både H-synk & V-synk, så kopplar man Jamma-adaptern till H-synken. H & V synkarna är ihopslagna till en komposit-synk. På Wells Gardner monitorer brukar man t.o.m koppla ihop H & V synk direkt på kontakten på monitorkortet om inte spelet i fråga behöver separat V-synk. En till "hake" att tänka på är om spelet använder positiv eller negativ synk. WG har pinnar i kontakten för detta, Hantarex har en switch "Sync polarity switch". Vad går min monitor på för in- spänning? Något man bör vara medveten om när det gäller ens egen monitor är in-spänningen. Äldre monitorer från USA drivs med 110V (säkringen vid ingången brukar vara en 125V säkring), dessa får EJ kopplas till 220V. Äldre monitorer tillverkade i eller för europa drivs med 220V, (säkringen är en 250V) (!! transformator MÅSTE användas ändå som isolation från huvudnätet !!). Nyare monitorer kallas ofta för "Free Voltage" -monitorer eftersom dom anpassas till nätet automatiskt, (dom brukar även ha switchade agg som skyddar mot överspänningar). Märken att rekommendera: Hantarex
- europa Nya Hantarex 20" - 25" (15 kHz) monitorer kostar idag mellan 1500 - 2000 kronor. Vill man ha Tri-synk kostar det upp till 3000 kr för en 29". Wells Gardner är dyrare eftersom dom importeras från USA. Nanao är inte att tänka på, dom kostar alla över 10.000 kr och tas från Japan.
20", 25" eller 29". Vilket mått ska man välja? Behovet av storlek på skärm är en enkel ekvation att räkna ut. Det i princip enklaste sättet att lösa den är att fråga sig: 1. "Vilken upplösning kommer jag mestadels att köra med?" Ju högre upplösning dessto större monitor kan användas utan att pixlarna ser ut som stora legobitar.
2. "Hur långt ifrån mina ögon ska monitorn placeras?" En 20" skärm som placeras 50 cm ifrån dina ögon är ungefär lika stor som en 29" skärm som placeras 90 cm ifrån dina ögon. Och i sin tur är en 50" projektions TV lika stor/ liten om den står 170 cm ifrån dina ögon. Till spel som kan spelas av fler än två spelare samtidigt används med fördel en större monitor, dvs om kabinettet är konstruerat så att monitorn placeras en bit ifrån spelarna. 3. Just det, en sista fråga bara .. "Hur länge planerar jag behålla min rygg?" En 20" monitor är nämligen tämligen enklare att rotera & hantera än en 29", för den som nu vill göra det utan att lämna in kotorna på lagning var fjärde vecka.
-
Magnetringarna kallas på engelska för "purity & convergence
rings"
Vid inspektion av begagnad monitor kontrolleras främst: - Inbränningar i fosforn, det grå "skiktet" bildytan kan ha en bild "inbränd" av långt och intensivt användande. - Fokusen, bilden ska inte vara suddig eller "krypa". Detta kan i många fall justeras med "Fokuspotten", med magnetringarna eller "yoken" i efterhand, men det är inte nåt för nybörjare. - Kontrasten. En monitor i bra skick har oftast en hög kontrast med skarp bild. Bildens egenskaper varierar naturligtvis från tillverkare till tillverkare, allt beroende på vilken kvalitet / design av elektronik och CRT (bildrör) som används. Faktorer som spelar en stor roll är: - HS-trafons matning av KV (kiloVolt) till tuben, räkna med ca: 1KV / tum, alltså ska en 20" typiskt ha 20000 Volt, och en 29" ska ha 29000 Volt osv. Detta mäter vi inte utan låter gud sköta. - Fosforn i "bildröret/ tuben" (fosforns livslängd, färgnyans, glasets ljusgenomsläpp), - Material som "yoken" (nedan) är tillverkad av (noggranheten i lindning av koppartråd, kärnans symetri & termo-dynamiska egenskaper är avgörande i bildens slutliga symetri) - Skuggmaskens/ grillens (inuti tuben) termodynamiska egenskaper är också avgörande i hur pass hög kontrast/ ljus tuben kan hantera utan att deformera bilden eller sabba fokusen. Hög kontrast brukar på de flesta "billiga"/ vanliga tuber förvränga symetrin på bilden eftersom ju fler elektroner som skjuts genom masken dessto högre värme bildas. Billig tub = låg kontrast.
Dessvärre så är det sällan man får en helt perfekt monitor när man köper ett begagnat kab. Detta eftersom spelet oftast har stått påslaget många timmar i sträck varje dag, sommar som vinter med ett och samma spel/ demobild/ textposition... .. och nu till det roliga. VARNING !!! Om man inte är behörig, dvs tillräckligt van(-sinnig), så kan lek med döden leda till att man meckar med monitorn. Endast isolerade verktyg får användas när man tar livet av sig. Att justera in en bra bild är inte alltid så enkelt. Det kan rent av vara omöjligt att göra om några komponenter inte är helt friska (t.ex kondingar). Jag har stött på allt från sönderbrända magnetringar som endast satt fast tack vare klisterranden & klämringen, till pottar som sett hela ut men haft ett ben av undertill, eller varit så slitna att dom fungerat mer som glappande switchar än pottar. För att justera in en bra bild på en begagnad monitor som inte är paj, har magnetslingan (degauss coil)aktiv och på sin plats, men ändå har en för jävlig bild, finns ett par riktlinjer att gå efter. Jag tar inte med justering av "yoken" här eftersom den inte är relevant för chassit även om den och magnetringarna påverkar bilden i högsta grad. "Yoken" ansvarar för bildens "trapezium", rotation & delvis färgrenheten. Mer om yoken, tuben & magnetringarna >> Som exempel nu tittar vi på ett Hantarex MTC 9000 chassikort.
1. Brightness
Preset (Ljuset) Halskortet (ej med på bild) Pott
1. R Gain Driftspänningen B+ på just denna monitor mäts enklast mellan GND och ben 3 eller 4 i flipflop-kontakten. Oftast 130V. Ok, vi har precis kommit hem med vårt begagnade arkadspel och plockat ut monitorn på ett lågt bord bredvid. Med kablarna fortfarande kopplade till kabbet och ett spel i adaptern slår vi på strömmen. Det knastrar och sprakar och vi ser en bild glöda upp. Vi har ett Neo-Geo spel i som vi ställer in på "hardware test" och visar rutnätet/ "grid pattern". Vi ger monitorn 15 minuter på sig att ska bli varm, vi brygger oss en kopp så länge och plockar fram lite verktyg. Vi ska använda en liten isolerad stjärnmejsel. Vi ser nu att det glöder bak i "tubhalsen". Vi sätter oss på en pall vid sidan om monitorn och inspekterar bilden. 1. Vi börjar med att sänka screen/G2 potten (2) på HS-trafon till minimum så att bilden försvinner. 2. Sedan vrider vi upp "brightness preset" (1) till max samt R, G, B cut-off pottarna till 80-90 % maxläge. Detta gör vi för att sedan slippa vrida på för mycket G2, för att bespara HS-trafon onödigt arbete. 3. Sedan höjer vi G2 till ca 15-20 % eller så att vi precis ser det svarta bli lite ljust för att strax skruva ner G2 igen så att det svarta är 'nästan' helt svart. Vi joxar lite på fokusen (3) också för att vara säkra på att vi har bästa möjliga fokus. Färger, symetri och sånt justerar vi sist. 4. Nu kollar vi kontrasten. Ställ kontrasten ganska lågt till att börja med för att undvika eventuell distortion på det vita rutmönstret som vi sedan vill justera in rätt färgbalans eller focus på. På just MTC9000 brukar kontrastpotten glappa, så när ni justerar tänk på att liksom skaka potten lite efter att den justerats så att vi tvingar den till sitt "arbetsläge". Potten består här av tre stycken pottar egentligen, och varje pott kan ha lite sin egen karaktär. Så joxa lite på den/dom. 5. Ställ nu R, G, B, GAIN -pottarna i ca mittenläge. Härifrån ska vi nu ställa in bästa färgbalansen. Vi har fortfarande det vita rutmönstret/grid pattern, och vi ser att det "vita" inte är vitt alls. Det kan luta åt brunt, gult och alla möjliga "fula" färger, men det gör inget. Vi börjar med att höja gain potten på den färg som motsvarar den vi behöver för att få en neutral VIT. Den gain-pott som eventuellt mer måste höjas/sänkas justerar vi också. Räcker inte vidden av pottens bana skruvar vi bara ner alla lite grann tills vi kan få en "rättvis" balans. MEN ! innan vi gör det kollar vi att det svarta/gråa är nogorlunda neutral-grått också. Är det inte det justerar vi cut-off potten på den/de färger som behöver ökas för att få neutralgrått. Tänk på att cut-off blir känsligare ju högre vi vrider, och vi kan bli tvugna att sänka alla till ca mittenläge och börja om därifrån. (Försök att när allt är färdigjusterat inte ha nån cut-off pott vriden högre än 90% max.) 6. Vi har vid denna tidpunkt nu förstått att med gain pottarna justeras det neutrala vita, och med cut-off justeras det neutrala svarta (mörkgråa). Så vi leker och joxar lite hit och dit för att bekanta oss med känsligheten, och nästan som en konstnär kisar vi för att övertyga oss om att det verkligen är en perfekt neutral vit och grå som vi uppnått. Vi kan även byta spel till ett Capcom-CPSx eller nåt där testen visar en RGB-färgskala. Där kan man definitivt leka med färgtemperaturer och kontraster. När allt är klart kommer vi mellan spelbytena förutom bildposition & storlek att egentligen bara behöva justera G2/screen och eventuellt kontrasten. På en MTC9000 finns tyvärr inget annat sätt att justera ljus förutom med G2, preset-brightness sitter för nojjigt till för att vi ska nå den utan att spela rysk roulette, men det spelar inte så stor roll eftersom ljuset från spel till spel inte skiljer sig så mycket. Denna design är från början dömd eftersom HS-trafon fort blir för varm och efter en tid pajar. T.o.m. Hantarex moddade de senare MTC9000 med en fläkt rakt över HS-trafon, men det gav bara lite resultat. HR Diemen har tillverkat en "batch" med nya HS-trafos till just MTC9000 som håller mycket bättre än originalen. ... jag har ingen sån.
Det kan uppkomma en rad olika fel som yttrar sig från en dålig/ störd bild till totalt funktionsfel och att monitorn är helt "död". Några exempel och hur man kan fixa: 1. Missfärgningar/ färgade fält på vissa ställen/ i hörn eller rent av halva skärmen. Detta beror på att elektronerna inte träffar sina avsedda fosforfält rätt, och helt enkelt "missar" sin färg. Det finns ett antal orsaker till det, men för att börja på ett sätt som eliminerar frånvaron av den obligatoriska "avmagnetiseringen" som orsak varje gång monitorn slås på, är det viktigt att man först kollar följande: Vi antar att "magnetslilngan" (den tjockare kabelkransen kring hela tuben) är hel, men för att vara säkra Ohm-mäter vi den genom att koppla loss den från kortet och sticker våra prober in i kontakten. Om slingan är hel piper det eller visas ett lågt ohm-värde, vi ansluter åter kontakten och bereder oss att slå på monitorn. Monitorn ska först ha varit av i minst 10 min innan den slås på. Vi mäter snabbt AC (110 eller 220 V) mellan de 2 polerna som terminerar "magnetslilngan". Spänningen ska först ligga runt monitorns IN-spänning, typ 220VAC, och sedan sakta sjunka. Om det inte finns nån AC spänning kollar vi PTC motståndet, en ofta tre (3) -bent större komponent som sitter vid ett hörn av huvudkortet. Den kan även ha 2 ben och kompletteras av ett par andra komponenter beroende på monitorns fabrikat. Ett schema är bra att ha för att se komponenters exakta värde om det inte står märkt på komponenten. PTC motståndet fungerar på så sätt att det leder i början innan det blir varmt, detta för att slingan ska ta bort all eventuell magnetism av skärmen (avmagnetisera). Det blir fort varmt (prova genom att snabbt känna med fingret på motståndets ovansida) och stryper då strömmen till slingan som sedan är inaktiv tills monitorn släckts, varit av tills PTC hunnit svalna, och sedan slås på igen. När avmagnetiseringen är eliminerad som orsak finns det några andra faktorer som också påverkar bildens "renhet".
1.5 Har man en för mörk bild (med eventuella "skuggor" av objekten i spelet) som inte blir ljusare av att man vrider på ljuset är det mest troliga att man inte har video-gnd ansluten, eller att den är ansluten med pga kortets design inte är tillräkligt stark. Koppla då ihop video-gnd med power-gnd (aggets jord). 2. Randig bild. Ljusa, något sneda linjer som går horisontellt och bakgrunden är väldigt ljus. Kolla att HS-trafons G2/screen -pott inte är för högt satt. Skruva ner lite och se vad som händer. Kolla samtidigt R, G, & B "cut-off" så att någon av dom inte är satt för högt. Det kan då yttra sig med en dominerande röd, grön eller blå bakgrund med dessa sneda linjer på. 3. Ljust band på bilden uppe eller nere. Detta är typiskt fel när nån elektrolytkonding inte gör sitt jobb. Det finns "kap-kits" att beställa från USA för att byta alla elektrolyt-kondingar på chassit. 4. Bilden "viker av" uppe eller nere eller har en tunn ljus rand av "ihoptryckta scan lines". Att bilden viker av uppe eller nere kan justeras med H-frekvenspotten. Om pixlar "trycks ihop" till en ljus rand på höger eller vänster sida är ett typiskt 50/60 Hz fenomen. Detta kan i vissa fall justeras med en pott. Wells Gardner har en pott dom kallar "50/60 Hz" med vilken man kan justera detta. 5. Bilden går inte att justera i bredden. Detta kan bero på att "width coil", den lilla spolen med justerbar kärna, är trasig (kärnan brukar ibland smulas vid forcerad vridning), eller om monitorn har en pott för denna justering, kan potten vara trasig. Löd loss pottarna och Ohm-mät dom. 6. Bilden består av ett horisontellt/ verikalt sträck. Först kollas att yokens båda spänningar finns (eller i detta fall inte finns), dvs att den har ledarna korrekt anslutna. Om nån spänning fattas beror detta på att vertikal eller horisontal transistorn eller nåt närliggande är trasigt, kontrollera transistorerna och byt. 7. Monitorn vill inte starta. Helt död. Det första vi kollar är in-spänningen 110 eller 220 VAC. Kolla säkringar, mät B+ (monitorns driftspänning, typ 130V). Ett schema är bra att ha för att hitta var man mäter B+ på just sin monitormodell. HS-trafon vet vi funkar om det knastrar och sprakar lite när vi slår på strömmen. Om allt synligt på chassit som pottar, kontakter, komponenter samt in-spänning 110 / 220 (VAC), kablage (Ohm-mät), spel / PCB och anslutningar har kollats, återstår fel som: - Torra kondingar. Dessa kondingar som så effektivt ska lagra spänning torkar ut efter en tid och kapacitansen minskar tills den eventuellt försvinner helt. Symptom är randig bild, bandad bild eller olika skev- fenomen. Åtgärd: Byt ut alla större elektrolyter på chassikortet. En bra länk till vilka kondingar som behövs till respektive monitormodell vid en periodvis besiktning/ kondingbyte i förebyggande syfte, se här.
- Trasiga halvledare. Symptomen är upprepad egen av/på slagning, avslag efter en kort tids drift, regelbundet tickande utan bild. Detta gäller också om den sk lågspänningen är paj (B+). Åtgärd: Mät/ byt de större dioderna och transistorerna. Elfa har reservdelar. Försök även skaffa ett schema, det underlättar. - Död HS-trafo. En död HS-trafo yttrar sig på så sätt att inget knaster uppträder när monitorn slås på, alltså ingen högspänning. Åtgärd: Byt om du hittar reserv. Hantarex 9000 har en känt underdimensionerad HS-trafo, placera en fläkt riktad mot den.
|
